Krisberedskap, Krusen, +450 & ny budgetprocess

Under det senaste året har jag varit ordförande i en programberedning på SKR som handlat om Totalförsvar och civil beredskap. Det har varit en beredning med en företrädare per parti. Vice ordförande har varit min kollega i Helsingborg Christian Orsing (M). Vi har haft ett mycket gott samarbete.  För en stund sedan överlämnade vi vår slutrapport till styrelsen.

Det har varit ett givande arbete med mycket besök och samtal. I kommuner, regioner men också företrädare för staten i form av myndigheter, länsstyrelser och Försvarsmakten.

Vi konstaterar att behovet av att bygga mer robusthet och starkare civilt försvar pågår för fullt runtom i landet men att det skiljer väldigt mycket mellan olika kommuner.

En del är nästintill framme medan andra precis påbörjat arbetet. Hälften av landets kommuner har under 15 000 invånare, det finns olika geografier och olika förutsättningar.

Ska vi klara av att bygga robusthet i hela landet krävs att en stor del av de 15 miljarder som avsatts för civil beredskap går till kommuner och regioner. Årets anslag till kommuner och regioner är cirka 1.2 miljarder. Det kommer inte räcka på långa vägar.

Bland förslagen finns också mer stöd från SKR till sina medlemmar och uppdrag till vårt gemensamma upphandlingsbolag ADDA att understödja medlemmarna i arbetet med att bygga beredskapslager. Görs inte detta strukturerat och samordnat så kommer vi ha 290 kommuner som alla har sina egna beredskapslager. Det vore slöseri med resurser.

Vi har också förslag om förändrad lagstiftning på ett antal områden. Bland annat så har vi vi idag möjlighet att införa en Krisledningsnämnd vid olika typer av kriser. Blir det däremot höjd beredskap så upphör den möjligheten. Då är det hela kommunstyrelsen/kommunfullmäktige som ska ta alla beslut. Det kommer ej fungera i verkligheten om kriget står för dörren.

På tisdag presenterar majoriteten sin budget. Vi ändrar också sättet att arbeta med budget med tydligare uppdrag och färre mål. Hur sedan de övergripande målen som kommunfullmäktige beslutar om blir upp till nämnderna. Det här är en välkommen förändring. Kommunfullmäktige styr mindre i detalj och besluten och verkstan hamnar närmare verksamheten.

Även om förutsättningarna är bättre än 2024 så är det fortsatt tuffa tider för kommunerna. Inte blir det bättre av att regeringen i princip inte gör några satsningar på välfärden, prioriteringen är sänkta skatter för oss som tjänar mest.

Den riktigt tuffa smällen för Kalmar är att man slopar det riktade statsbidraget till äldreomsorgen. Det slår riktigt hårt mot oss eftersom vi satsat mycket på hög kvalité med utbildad personal med mera. Det har givit oss full pott i detta riktade statsbidrag som infördes efter pandemin då alla skulle hylla sjukvård och äldreomsorg. Nu är applåderna till vården borta och man skär istället ner på äldreomsorgen. Bedrövligt tycker jag.

Glädjande att vi under gårdagen kunde ge besked om hur arbetet med att hitta en ny plats för Krusenstiernska teatern går vidare.  Om allt går enligt plan, det vet man aldrig, så kan en en ny kulturpark intill Krusenstiernska gården stå klar 2026.

Vecka 42 hade Kalmar 72 754 invånare vilket är en ökning med 450 personer sedan årsskiftet. Högre än vad jag trodde med tanke på att Sverige som land har en väldigt liten befolkningsökning.

Vi går riktigt mot strömmen när det gäller antalet födda som är tio fler än samma period förra året. 562 mot 552. Håller det i sig så sticker vi verkligen ut.

Inflyttningen är 3569 i år jämfört med 3593 samma period förra året.

Utflyttningen 3208 jämfört med 3314 samma period förra året.

Den här helgen ska jag försöka vara ledig. Det har jag inte varit på länge.

Trevlig helg på er alla!