Jag kan inte låta bli att delge er ett mail som kom till mig under gårdagen…
" Nu har det hänt igen……..!!!!!!
När "vi" hade regeringsmakten skapades de så kallade plusjobben, vi var många som fick en chans att komma ut i arbetslivet igen. När vi började våra plusjobb var anställningen tidsbegränsad till två år, och det lät ju fantastiskt, de flesta av oss ( alla ) var med med i aktivitetsgarantin när vi fick våra jobb, och då hade vi samma ersättning som vår A kassa. När papprena för plusjobben skrevs på GARANTERADES det att vi efter periodens slut skulle få samma ersättning, men…….. vi fick en borgerlig regering istället. Vad händer jo , plusjobben avskaffas och våra kontrakt är inget värda, in i garantin igen och får chockbesked om om en ersättning på 217 kr/ dag (netto)!!!!!!Vem kan leva på det? Hur gör man för att göra sin röst hörd och framförallt till regeringspartierna? Snälla Johan hjälp oss att göra våra röster hörda!! "
Jag ska försöka få till en träff med henne under nästa vecka.
Samtidigt som jag skriver detta så har jag en artikel framför mig där IKANO-bankens familjeekonom beskriver effekterna av regeringens politik genom olika beräkningar.
Här är tre beräkningar.
1. En person som tjänar 40 000 kronor i månaden. Har en förmögenhet på två miljoner, äger ett hus värt lika mycket och köper städhjälp varannan vecka för 3000 kronor. Jämfört med 2006 har den här personen idag 53 000 mer i plånboken per år. Det som haft störst betydelse för den här personen är slopad förmögenhetsskatt, fastighetsskatt, sänkt inkomstskatt och avdrag för hushållsnära tjänster.
2. En person som tjänar 23 000 i månaden har en villa med ett taxeringsvärde på en halv miljon och saknar förmögenhet. Den personen har 600 kronor mer i månaden 2008 i jämförelse med 2006, dvs 7000 kronor om året.
3. De som betalar kalaset är min brevskrivare och andra personer som antingen är sjuka, arbetslösa eller pensionärer. En person som tidigare hade ett bra jobb som gav 23 000 i månadslön har nu en ersättning som är 2 800 kronor lägre än vad man skulle haft om inga förändringar gjorts. Än mer har de långtidssjukskrivna drabbats.
Jag blir väldigt upprörd över hur man väldigt medvetet och systematiskt ökar klyftorna i samhället. Jag blir också ordentligt irriterad över att man inte tar chansen att genom utbildning och stöd satsa på de som står längst från arbetsmarknaden.
Det är ju nu mitt i högkonjunkturen som man verkligen har chansen att satsa på den här gruppen. Istället gör man livet till ett helvete för dem samtidigt som man klipper en tredjedel av statsbidragen till vuxenutbildning och skär ned än mer på arbetsmarknadspolitiken. Det utanförskap som det talades om i valrörelsen var tydligen bara en kliché.
Vill man bli än mer upprörd så kan man gå in på http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_777359.svd och läsa om hur vården i Stockholm ska säljas ut. Karolinska universitetssjukhuset ska till exempel bli en "vårdgalleria".
Sjukt i sjukvården…..