En av de punkter som jag lanserade när jag tillträdde som kommunalråd 1 april 2006 var en satsning på vår kustmiljö. Vi skulle ta fram konkreta åtgärder som skulle ge ett friskare Kalmarsund. För att åstadkomma detta tillsattes Kalmarsundskommissionen under ledning av förre miljöministern och Kalmarbon Olof Johansson.

I kommíssionen ingick folk från LRF, Länsstyrelsen, Högskolan, Kalmar kommun och företrädare för den lokala kustmiljögruppen i norra Kalmar. Man satte ingång sitt arbete och kom ganska snabbt fram till att man hade väldigt mycket gemensam kompetens.

Ett antal förslag till åtgärder presenterades, bland annat inköp av maskiner som kunde lånas ut till lokala grupper (till exempel vassröjningsaggregat), en tjänst för samordning (Anna Thore), och olika projekt för att minska läckaget av kväve och fosfor, bland annat våtmarker och musselodlingar.

Hela det här arbetet har varit mycket lyckosamt och faktiskt innteburit att vi hamnat i nationell framkant. Detta var särskilt tydligt när vi blev inbjudna en heldag till miljödepartementet för att beskriva hur vi arbetade.

Jag tror framgångsfaktorerna huvudsakligen är två:
– Dels ett väldigt stort krav på att insatserna ska vara konkreta. Rapporternas och utredningarnas tid får vara förbi.
– Dels ett väldigt stort fokus på att arbetet ska bedrivas underifrån. När arbetet startade fanns en fungerande lokal kustmiljögrupp. Nu finns det femton!

För något år sedan ombildades Kalmarsundskommissionen till att inte bara omfatta Kalmar. Nu är det samtliga kommuner utmed kuststräckan som är med. Syftet med det är att kunna utbyta kunskap men också agera mer samfällt i olika insatser. Vi kan också med en helt annan kraft göra gemensamma ansökningar om medel.

En sådan ansökan gjordes före jul på totalt 23 miljoner kronor. Hittills har vi fått beviljat 9 miljoner kronor.

Här ingår bland annat miljöstationer för båtar. Ett av våra stora problem idag är att båtägarna tömmer sitt latrin på djupt vatten ute i Kalmarsund. Med tanke på att stränderna är ganska grunda så blir dessa tömningar som en energi-kick för till exempel alger. Med miljöstationer i våra gästhamnar utmed kusten hoppas vi kunna minska detta problem. Kalmar har en sådan sedan 2006. 

Vi har också fått medel till gemensamhetsanläggningar inom enskilda avlopp. 

Med 157 025 flygresenärer hade Kalmar Airport den sammantaget största passagerarvolymen bland de småländska trafikflygplatserna under 2009.

– Trots en nedgång i flygresandet vid Kalmar Airport under 2009 till följd av finanskris och allmän lågkonjunktur, är det ändå tillfredsställande att Kalmar Airport kan uppvisa en ökad resnärsandel relativt de bägge större småländska flygplatserna i Växjö och Jönköping, säger VD Hans Hjertonsson.

– Förutom möjligheten att från/till Kalmar knyta samman flygresan med övriga inrikesnätet från Arlanda eller Bromma, kan ytterligare ett 80-tal flygdestinationer ut i hela världen nås via Arlanda. Det är också mycket värdefullt att flygplatsen kan erbjuda invånarna i hela Sydostregionen charterflyg till spännande resmål för rekreation och kulturella upplevelser. För 2010 är följande chartermål aktuella från Kalmar Airport; Grand Canaria, Thailand, Kreta, Turkiet, Bulgarien och Mallorca, avslutar Hans Hjertonsson.

 Antal resenärer de tre senaste åren vid de småländska flygplatserna:

              Kalmar          Växjö           Jönköping          Oskarshamn

År

2007      174 107         169 512         106 968            12 403

2008      177 794         179 801         76 611              13 338

2009      157 025         148 442           61 706            13 295

Tänkte ge mig på en liten sammanfattning av veckan på ett för denna blogg annorlunda sätt. Detta genom att kora lite veckohändelser.

Möjligen kan detta bli ett återkommande inslag.

Veckans chockvåg: Helt utan tvekan centerpartiets ras till 3 procent i den senaste opinionsmätningen. Naturligtvis pågår nu en ganska livlig diskussion inom det en gång så stora partiet. Innan valet lär vi dock inte få se och höra särskilt mycket av detta. Centern är ett parti som behandlar sina ledare tämligen osentimentalt när man inte tycker det bär, det fick både Thorbjörn Fälldin och Olof Johansson erfara. Att Maud Olofssons dagar är räknade vid en valförlust är nog en ganska säker prognos. Nu står man dock inför ett dubbelt dilemma. För att hanka sig kvar i riksdagen behöver både centern och kristdemokraterna profilera sig ganska hårt. Gör man det så rämnar dock alliansen som gjort enigheten till en profilfråga. Jag tror goda råd är ganska dyra för både kristdemokraterna och centern just nu.

Veckans minsta överraskning: Anna Thore lanseras som miljöpartiets kommunalrådskandidat. När jag drog igång arbetet för kustmiljön och formade Kalmarsundskommissionen dröjde det inte länge innan vi insåg behovet av en person som arbetade enbart med detta. Blickarna föll på Anna Thore och ganska snart kom vi överens med Mönsterås kommun om att dela henne mellan oss. Efter ett tag så inrättade vi en tjänst på heltid. Hon har gjort ett kanonjobb. När Anna kom till kommunen visste jag inte att hon var politiskt intresserad men det visade sig ganska snart. Under hösten har det blivit mer och mer tydligt att hon var Jonas Löhnns kronprinsessa.

Veckans påminnelse: Under onsdagen och torsdagen var jag i Esklistuna för att se och lära hur man arbetat med att utveckla kommunen. De har likheter med Kalmar när det gäller strukturomvandling. En av bilderna som visades har jag framför mig på skrivbordet i stadshuset, den visar på befolkningsutvecklingen före och efter Mälardalsbanan som invigdes i slutet av 90-talet. Sambandet mellan infrastruktur och tillväxt är kuslig. Före Mälardalsbanan så tappade man till och med invånare, efter så växer man mycket kraftigt.

Att kraftigt förstora en arbetsmarknadsregion är ganska avgörande för att få en långsiktigt positiv utveckling, för att göra det krävs stora satsningar på infrastruktur så att man kommer ned i restid. På vägen hem funderade jag på om det inte är dags att påbörja en rejäl lobby-insats för dubbelspår mellan universitetsorterna Växjö och Kalmar. Nu får vi två till fyra mötesstationer och det är en bra början. Kan man lyckas få staten att satsa 800 miljoner på sträckan Emmaboda-Karlskrona så borde väl inte ett duebbelspår vara omöjligt på sikt. Vi skulle med en rejält utbyggd pendeltågstrafik mellan Kalmar och Växjö få en fördubblad arbetsmarknadsregion på över 200 000 invånare.

Veckans snackis i den kungliga huvudstaden: Utan tvekan tar Edvard Unsgaard hem priset. Ni vet statsministerns pressekretetare som berömde den ryska städerskan för att hon på en halvtimme tog väck avföring från hans trappuppgång och sedan kallade detta för ”arbetslinjen”. Vi får väl se hur länge det begreppet får vara i karantän för chefen Reinfeldt. Risken är ju annars att folk inte direkt tänker på arbetslinjen när statsministern försöker försvara sin politik.

Veckans strid: Ulf Nilsson som är nestor för socialdemokraterna i Kalmar län och gruppledare för partiet i Regionförbundet brukar omge sig med mängder av uttryck som glädjer oss alla. Ett av de mer tydliga är: ”Välj dina strider”. Det kanske Kalmar kommun borde reflektera över när man fightas med ett korplag i Stockholm. 

Veckans avund: I måndags hade vi kommunstyrelse, mötet var över på en halvtimme. På väg ut så pratar jag med miljöpartiets politiska sekreterare Claes Horn som säger. ”Tänk om det kunde vara så här i Borgholm”. Han är ledamot i kommunstyrelsen där sedan många år. Jag har också suttit i Borgholms kommunstyrelse för många år sedan. Mina två starkaste minnesbilder av dessa år är två. Det ena är när Per Lublin slår en pärm i huvudet på kommunalrådet Engelholm och det andra är just de mycket långa mötena. 

Veckans glädje: Att det går så pass bra för Läckeby Water att man nu hyr in sig i Bombardiers gamla anläggning. 

Veckans föraning: Att transporten till Eskilstuna i sista stund bokades om från tåg till bil med tanke på att det till SJs alltid brukar förvånas över att det är kallt i Sverige i januari. På bilradion rapporterades det om att tågen stog still både i Östergötland och Sörmland. Gissa om vargagrinet bredde ut sig över ansiktet…

Idag bär det iväg till Eskilstuna där jag bland annat ska träffa min kollega Hans Ekström. Kommunen har, precis som Kalmar, genomgått en kraftig strukturomvandling. Under 90-talet stod man mitt i detta och hade då stora bekymmer, idag hyllas Eskilstuna som en av landets främsta när det gäller tillväxt. Förhoppningsvis kan besöket ge lite ideér och inspiration.

Frågan om Agneta Bladhs plats var uppe på kommunstyrelsen under måndagen. 13 av femton ledamöter var positiva och två ledamöter deltog ej i beslutet. Det var Inger Hilmansson för folkpartiet och Anders Andersson för centerpartiet.

Det har ju brutit ut en rejäl diskussion om Fredrik Reinfleldts pressekreterare Edvard Unsgaard det senaste dygnet. Många har upprörts över inlägget om avföringen och den städinsats som följde. Andra har uttryckt att man absolut inte förstår diskussionen.

Jag för min del tycker det är tämligen nedlåtande. Testa och byt ordet invandrare eller ryska mot neger eller jude så blir det ganska tydligt.

Att sedan koppla detta till arbetslinjen får väl varenda moderat kampanjmakare att bryta samman…

Edvard Unsgaard; tycker invandrare och invandrarföretagare är otroliga. Någon idiot hade i natt gjort det lite större behovet i vårt trapphus (och lagt sin halsduk där…). Jag ringde vårt städbolag som drivs av invandrare som på en halvtimme skickade över en ryska som städade och sanerade trappen. Det är arbetslinjen det, att på en ha…lvtimme en söndag få fram en duktig städerska som gör ett fantastiskt jobb!

http://www.youtube.com/watch?v=3wcb4fKNGY4

Ovan är en länk till en fantastiskt rolig film om Kalmars utbud..

Imorgon drar allt igång igen efter några dagars ledighet. Det är ett spännande år vi har framför oss och naturligtvis har man sugit lite extra på dessa dagar med tanke på att nästa ledighet knappast kommer förrän till hösten. Detta med tanke på att det är valår.

Jag har varit med om ett antal valrörelser vid det här laget, både nationella och lokala. Jag gillar valrörelser. Tempot, diskussionerna, mötet med kommuninvånaren, valsedelsutdelningarna och dörrknackningarna. Allt blir till en enda strukturerad röra de sista veckorna.

Min bedömning är att valet på nationell nivå kommer att bli väldigt mycket medias och de sociala mediernas (bloggkampanjer osv) val. Tonläget kommer bli högt, särskilt om ett antal partier kretsar kring fyra procentspärren och man samtidigt tillhör ett block som ligger under.

För partiledningarna i dessa partier handlar det ju rent krasst om att vinna eller försvinna. Jag tror exempelvis inte centerpartisterna ute i landet kommer lägga fingrarna emellan om centern skulle få runt 4 procent och alliansen samtidigt tappar regeringsmakten. Då lär det inte dröja många dagar innan Maud Olofsson får silkesnöret. Kom ihåg hur Olof Johansson avpolletterades av centerrörelsen. Likadant lär det gå med kristdemokraternas Göran Hägglund.

I dagarna har jag följt diskussionen om pensionärernas situation lite extra. PROs ordförande Curt Persson var ju med i Aktuellt och värre sågning än den moderaten Gunnar Axén råkade ut för går väl knappast att uppbringa.

Med all rätt är pensionärerna upprörda över att vi som har jobb och tjänar pengar får ytterligare sänkt skatt på lånade pengar medan pensionärer, sjuka, arbetslösa och föräldralediga får sänkta ersättningar och pensioner.

Snacka om omvänd Robin Hood politik!

Det är bara hoppas att man varken blir sjuk, föräldraledig, pensionär eller arbetslös för då dras tumskruvarna åt.. Ja ni hör ju själva. Är det inte i dessa lägen man verkligen behöver kunna lita på att samhället finns där?

Att det finns solidaritet mellan olika grupper som innebär att man hjälper varandra. Jag skulle lika gärna vilja kalla det för moral. Självklart, tycker jag, finns det ett moraliskt ansvar för mig och andra som har ett arbete att betala skatt och se till att hjälpa de som såg till att jag fick till exempel grundskolan betald, det är ju dagens pensionärer. Det är det som kallas för generationskontrakt!

Tänk att det bara behövdes tre år för att riva stora hål i den samhällsmodell som dagens pensionärer lagt grunden för. Tänk om dessa pensionärer, då i september 2006 hade vetat att man i januari 2010 skulle få sänkt pension och dessutom betala högre skatt än löntagarna. Hade man då i samma utsträckning röstat på ett borgerligt parti? Det är jag tveksam till..

Jag noterade att folkpartisten Sebastian Hallen på sin blogg försöker ge en bild av att kommunens ekonomi är i rent förfall. Tyvärr tvingas jag återigen göra han och andra folkpartister besvikna. Kalmar kommun kommer nämligen under krisens år 2009 att nå båda sina ekonomiska målsättningar.

Det vill säga vi kommer att ha ett överskott som med god marginal överstiger 2 procent och vi kommer att nå målet om 100 procent i självfinansiering på våra investeringar.

Stackars folkpartister… Vad ska de nu anmärka på?

För att hjälpa dem på traven bjuder jag därför på ett litet nyårskåseri direkt från ett gruppmöte med folkpartiet

Gruppledaren:
– Vad göra, vi måste bara hitta något att kritisera. Låt oss brainstorma. Kom med förslag!!!

– Nä, det här var inget roligt. Jo, nu har jag det utropar gruppledaren!!! Klackarna i taket. Eftersom sossarna och den där hemska Persson driver så mångas frågor samtidigt och vi folkpartister måste vara emot sossarna så anklagar vi dom för att vara odemokratiska och driva för många frågor. Någon sans och ordning måste det väl vara.
– Vi som oppositionsparti måste väl för tusan hinna med att skriva reservationer och protokollsanteckningar så nu kräver vi neddraget tempot. Gör ni inte det så, vi hänger med, ja då är ni hemska sossar odemokratiskaoch borde veta hut!
– Den var väl bra och där kommer de aldrig att sno vårt förslag. Jippie! Vi har vår valfråga. Nu kommer äntligen Kalmarborna att uppskatta oss fina liberaler i folkpartiet liberalerna.

Så här på nyårsafton ska man naturligtvis vara snäll mot alla människor…

Jag ska dock tillåta mig själv att göra ett enda undantag. På EKOT imorse fick vi nämligen höra jordbruksminister Eskil Erlandsson med stolthet i rösten avslöja den stora nyheten.

Regeringen vill nu satsa på maten i skolor, på sjukhus och på äldreboenden.

Detta vill man göra, avslöjas det, genom att man under 2010 avsätter 5!! miljoner kronor till detta viktiga område.

Med tanke på att det varje dag året runt tillagas 3 miljoner måltider så förstår ni ju själva vilken revolution detta stöd på 5 miljoner kommer att få på landets skolor och äldreboenden.

Jorbruksministern menar säkert väl men har uppenbarligen misslyckats totalt i förhandlingen med finansminister Borg.

Ibland är det bättre att inte presentera någon nyhet än att presentera något som mer liknar ett skämt..

Socialdemokraterna i Kalmar är först ut som lokalt parti med TV reklam i TV4. Se inslaget nedan.

http://www.youtube.com/watch?v=LIMBZ1i0QW4&feature=channel

God Jul!